Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Vi undersökte hur arbetet för anstÀllda inom myndigheter pÄverkas av den pÄgÄende utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att utrÀtta Àrenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de myndighetsanstÀlldas arbete pÄverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ÀndamÄl valde vi att utföra intervjuer med anstÀllda vid tvÄ svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjÀnster hos e-myndigheter.

Allt fler statliga myndigheter erbjuder idag medborgare och företag möjligheten att ta del av vissa tjÀnster via Internet. Vi stÀllde oss frÄgan om myndigheter har upplevt att de sparat tid som resultat av den sjÀlvbetjÀning via Internet de erbjuder idag. Följande hypotes formulerades: Införande av sjÀlvbetjÀning via Internet leder till att myndigheter sparar tid i sin verksamhet. Vi valde att beakta tid utifrÄn begreppet myndighetstid som vi har delat upp i total Àrendetid och informationstid. Fallstudier genomfördes pÄ fyra myndigheter i form av djupintervjuer.

Inledning: Allt flera anstÀllda inom myndigheter blir beroende av informationssystem för att utföra sina arbetsuppgifter. Flera fall har uppmÀrksammats i media dÀr anstÀllda inom myndigheter haft problem med dessa system. DÀrför vill vi utvÀrdera anvÀndarvÀnligheten av informationssystemen hos myndigheter utifrÄn anstÀlldas perspektiv. Metod: Genom en enkÀtundersökning har vi samlat in svar frÄn 149 anstÀllda inom olika myndigheter. Slutsats: AnvÀndarvÀnligheten i myndigheters informationssystem Àr generellt verken bra eller dÄlig, utan medioker.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förÀldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har ocksÄ undersökt följande frÄgor: Vilket stöd har kommunen och FörsÀkringskassan att erbjuda förÀldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svÄrigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser fÄr förÀldrarna nÀr de vÀnder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjÀlp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter upplevs av förÀldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de bÄde har positiva och negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin förÀldraroll och att handlÀggarna har visat förstÄelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande dÄ förÀldrarna har kÀnt ett hot mot familjens integritet, de har kÀnt sig ifrÄgasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna..

Det finns ett antal olika automatiska stavnings- och grammatikkontroller och i den mÄn dessa anpassats för nÄgon specifik verksamhet har det oftast varit för teknikinriktade företag. Automatiska stavnings- och grammatikkontroller lÀmpar sig för texter med en vÀl avgrÀnsad domÀn och vars sprÄk gÀrna gÄr att begrÀnsa avseende lexikon och grammatik. Företaget Fodina Language Technology AB har uppmÀrksammat att denna typ av verktyg borde fungera bra för myndigheter och de texter som de producerar. Denna studie undersöker hur de skrivregler som myndigheter bör hÄlla sig till skiljer sig frÄn andra svenska skrivregler och hur svÄrt det skulle vara att implementera dessa regler. De regler som identifierats kategoriserades för att fÄ en överblick av hur de var uppbyggda.

För organisationer som hanterar kÀnslig information Àr god informationssÀkerhet en nödvÀndighet för att upprÀtthÄlla trovÀrdigheten och kunna bedriva verksamheten effektivt. Vi har dÀrför valt att i denna uppsats undersöka hur statliga myndigheter som hanterar skyddsvÀrd information arbetar för att uppnÄ god informationssÀkerhet. För att undersöka detta har vi gjort en fallstudie pÄ tvÄ statliga svenska myndigheter dÀr vi genom intervjuer och dokumentation har kartlagt hur myndigheterna skyddar sin information utifrÄn fysisk, logisk och administrativ sÀkerhet. Resultatet av undersökningen visar att myndigheterna skyddar sin kÀnsliga information genom att anvÀnda sig av sÄvÀl administrativa och logiska som fysiska skyddsÄtgÀrder. Undersökningen har ocksÄ visat att myndigheterna till en tillfredsstÀllande hög grad kan skydda den kÀnsliga information de hanterar.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.